Poliskasken eller pickelhuvan infördes i Sverige år 1887 där Stockholms poliskår var först och beställde 400 st poliskaskar med inspiration av den Österrikiska modellen med något högre kulle än den tex preussiska modellen som var populär i Tyskland. Vapenplåten hade snirkliga ornament som omgärdade en sköld med huvudstadens skyddshelgon S:t Erik, allt krönt av den kungliga kronan.
Beställningen anlände till beklädnadsförrådet under andra kvartalet och den 19 augusti går man ut med en order gällande uniformen. “Från och med den 21 augusti 1887 skall den uniformerade polismannen bära, istället för de förut begagnade mössorna, hjälmar av sådan modell, som av överståthållarämbetet blivit denna dag fastställd. I sammanhang härmed anbefalls överkonstaplarna vid centralavdelningen och distrikten att vid all tjänstgöring bära de för denna befälsgrad fastställda hjälmar även som sabel.” Den 27 september tilläggs: “… att överkonstaplar och konstaplar vid den uniformerade polisen hädanefter skola i all tjänstgöring natt och dag bära hjälm, såvida det ej för särskilda fall annorlunda förordas.”
Ganska snabbt upptäcker man att den nya kasken inte håller måttet. Den är både tung och ömtålig. Bl.a går tornen av ofta, lädret är inte tillräckligt hårt pressat och går sönder, lacken blir fläckig vid väta och den läcker i sömmarna vid regn. Vapenplåten är svår att rengöra och tappar färg.
Redan efter två år är kaskarna så slitna att nya kaskar beställs med krav på bristerna skall åtgärdas.
Polisintendent Theodor Hintze ser till att man skickar en provkask till den Österrikiska firman Julius Mayer i Wien där tydliga ändringar har gjorts. Senare kom det Svenska företaget MEA (Militär Ekiperings Aktiebolaget) i Stockholm att ta över tillverkningen av kaskarna mer och mer.
Ändringarna som blir 1890 års modell är minskad höjd av kullen med inspiration av “Gardenas Berlinenhjelm” efter preussisk förebild. Vapenplåten ändrades till en lättare stansad plåt där skölden omgärdas av eklövskrans och kröntes av den kungliga kronan. Hintze hade dessutom uppfattningen att de äldre vapenplåtarna var “högst fula”.
Man skall ha i minnet att Polisen i Sverige vid denna tid inte var nationellt organiserad utan varje stad och kommun hade sin egen Polis.
Uniformsreglementet spred sig snabbt till övriga landet där många städer införde bärande av kask. Kasken var i grunden likadan över hela landet förutom vapenplåten som kom att stansas i olika utföranden. Dels ett standardutförande där centrumskölden var tom och stadens knapp kunde monteras i centrum. De rikare städerna lät stansa egna centrumsköldar med stadens vapen i. Till en början hade endast huvudstaden vapenskölden krönt med konungakrona och de andra städernas vapensköldar var krönt med murkrona med tre eller fem torn. Efterhand började allt fler städer använda konungakronan. Det verkar inte finnas nåt reglemente kring detta utan verkar vara styrt av ekonomi och till viss del avundsjuka.
Kasken hade ett gradsystem så att man på håll kunde identifiera bärarens befattning.
Poliskonstapel
Poliskonstapel bar kask med skoning enbart på framskärm, metalldetaljer såsom nackskena, vapenplåt samt torn med bas, allt i gulmetall.
Överkonstapel
Överkonstapel bar dessutom sidoskenor från pikbas ner till hakremsfästet på båda sidor av hjälmklockan samt hade metallskott nackskydd.
Kommissarie
Kommissarie eller högre hade utöver överkonstapelns extra detaljer en emaljerad vapenplåt samt förgyllda mässingsdetaljer.
Det fanns flera negativa röster mot kasken i början på 1900-talet och i Polistidningen kunde man bland annat läsa insändaren Kjell “Ett känt faktum är emellertid, att hjälmen åstadkommer allt ibland en olidlig hufvudvärk, samt att minst en tredjedel af polikåren har hjälmen att tacka för sin flintskallighet”
1890 års poliskask användes fram till 1926 då en ny rikstäckande polisreform klubbades och kasken avskaffades till förmån för skärmmössa m/26. Under årens lopp var kasken oförändrad förutom att man från 1895 beställde kaskarna med 4 lufthål istället för 2 i tornet.
Göteborg, eller “lilla London” influerades istället av Engelska Bobbys och införde egna Bobbyhjälmar. Dessa bytes dock senare ut till poliskasken i början på 1900-talet. Vissa distrikt använde sig av en vit sommarkask eller “Stanleyhatten” som den även kallades.
Denna från Örebro ca 1907
I vissa delar av landet fortsatte man dock med kasken då det tog tid att ersätta den med nya mössan. Dessutom användes den som skyddshjälm, dock modifierade man vapenplåten med det nya polisemblemet m/26.
Källor:
Den Svenska pickelhuvan, Lukas Hildingsson.
Svensk Polis, Jörgen Sjöblom.
Svensk Polis, Samlarförbundet Nordstjärnan
Foto: Auctionet.com, Örebro stadsarkiv, Stockholms företagsminnen, polisman.se